Ja, hundar kan ha underbett precis som människor kan ha det, men den snaggade blicken hos en hund med underbett kan verkligen vara älskvärd. Att behandla ett underbett hos en hund kan dock vara väldigt annorlunda än att behandla ett underbett hos en människa. Här är vad du behöver veta.
Vad är ett underbett hos hundar?
Ett underbett är en typ av malocklusion. Prefixet ”mal” kommer från latin och betyder bokstavligen ”dålig”, så en malocklusion är en dålig ocklusion. Vid underbett skjuter underkäken ut för långt, vilket leder till felställning av under- och överkäkens tänder när munnen är stängd. Hundar med underbett kan ha ett snaggletoothed utseende, med en eller båda nedre hörntänderna synligt utstickande ur munnen. Underbett kallas ibland även för typ 3 malocklusion hos hundar, eftersom det tyvärr inte är den enda typen av malocklusion som hundar kan ha. De kan också ha överbett (även kallat typ 2 malocklusion) och korsbett, precis som människor.
Orsaker till underbett
Underbett är nästan alltid medfödda. Det innebär att det finns med redan från födseln. Det är vanligast hos brakycefala raser som boxer, bostonterrier, griffon, bulldogg, lhasa apso, shih tzu, mops m.fl. Faktum är att underbett är så vanligt förekommande hos dessa raser att det anses vara deras normala tänder. I sällsynta fall kan ansiktstrauma också orsaka underbett.
Oavsett varför din hund har ett underbett är det viktigt att förstå vilka konsekvenser en hund med underbett kan drabbas av. Ett underbett (eller andra tandfel) kan göra en hund mer benägen att drabbas av tandsjukdomar. Om de övre och nedre tänderna inte sitter ihop som de ska kan det göra vissa tänder mer benägna att drabbas av tandsten. Det kan också leda till mer tand-mot-tand-slitage och kan också skada eller irritera tandköttet, läpparna eller den hårda gommen.
Behandling av underbett
Hos människor åtgärdas ett underbett med ortodonti och tandställning. Tro det eller ej, men det finns tandställningar för hundar också! De används dock främst under överinseende av en certifierad veterinärtandläkare, inte av en allmänpraktiserande läkare. Dessutom används de inte för kosmetiska ändamål som hos människor. Tandställning används på hundar endast när det finns ett medicinskt problem som motiverar det. För att sätta in tandställningen och justera fästena krävs narkos och tandröntgen. En vanligare metod är att ta bort tänder som är svårt påverkade av malocklusionen eller som orsakar smärta på grund av att de gräver sig in i tandköttet eller läpparna.
Ja, hundar kan ha underbett precis som människor kan ha det, men den snaggade blicken hos en hund med underbett kan verkligen vara älskvärd. Att behandla ett underbett hos en hund kan dock vara väldigt annorlunda än att behandla ett underbett hos en människa. Här är vad du behöver veta.
Vad är ett underbett hos hundar?
Ett underbett är en typ av malocklusion. Prefixet ”mal” kommer från latin och betyder bokstavligen ”dålig”, så en malocklusion är en dålig ocklusion. Vid underbett skjuter underkäken ut för långt, vilket leder till felställning av under- och överkäkens tänder när munnen är stängd. Hundar med underbett kan ha ett snaggletoothed utseende, med en eller båda nedre hörntänderna synligt utstickande ur munnen. Underbett kallas ibland även för typ 3 malocklusion hos hundar, eftersom det tyvärr inte är den enda typen av malocklusion som hundar kan ha. De kan också ha överbett (även kallat typ 2 malocklusion) och korsbett, precis som människor.
Orsaker till underbett
Underbett är nästan alltid medfödda. Det innebär att det finns med redan från födseln. Det är vanligast hos brakycefala raser som boxer, bostonterrier, griffon, bulldogg, lhasa apso, shih tzu, mops m.fl. Faktum är att underbett är så vanligt förekommande hos dessa raser att det anses vara deras normala tänder. I sällsynta fall kan ansiktstrauma också orsaka underbett.
Oavsett varför din hund har ett underbett är det viktigt att förstå vilka konsekvenser en hund med underbett kan drabbas av. Ett underbett (eller andra tandfel) kan göra en hund mer benägen att drabbas av tandsjukdomar. Om de övre och nedre tänderna inte sitter ihop som de ska kan det göra vissa tänder mer benägna att drabbas av tandsten. Det kan också leda till mer tand-mot-tand-slitage och kan också skada eller irritera tandköttet, läpparna eller den hårda gommen.
